Loading…
The opening lines of each chapter. Open the book to read it all.
Du kanske tror att du lever och ser allt som finns att se? Du kanske tror, precis som de vuxna, att bara det som syns just här och just nu är verkligt och finns till? I så fall så har du mycket att lära dig. För världen är egentligen en hel massa världar. De ligger staplade ovanpå varandra i en stor hög, precis som…
Prinsessan Engelbrekta satt i sitt fönster i ett av slottstornen och suckade. “Usch, så tråkigt allting är!” Det var inte alls lika roligt och spännande att vara prinsessa som hon hade trott. Annat var det minsann när hon hade trollat bort Sötnos magiska sten och räddat Magica från undergång. Då hade hon varit…
Det finns ett annat slott, ett mycket större och hotfullare slott än Häxaborg. Det är faktiskt mer som en gammal borg. En tung, mörk och dyster borg där det inte finns några barn som leker eller mormödrar som lagar pannkakor. Det är natt, men det hade inte gjort någon större skillnad om det varit dag. Där slottet…
Ingen hade tid att leka med Engelbrekta. Frans tränade till riddare, mamma och pappa bara jobbade och Tussimunda övade på att ha källare hela tiden. Det var egentligen bara mormor hon hade att prata med. Fast vid det här laget hade till och med mormor börja tycka att det var rätt trist på slottet. Tjänstefolket hade…
Engelbrekta hittade Frans nere på slottsgården där han som vanligt övade till riddare. Idag skulle han lära sig att uppträda på rätt sätt, för en riddare ska inte bara vara bra på att slåss mot drakar och troll. En riddare måste också veta hur man ska prata med kungar och sköna jungfrur och hur man ska bocka och buga…
Engelbrekta lutade huvudet över kanten och tittade ner i den gamla källargången under fängelset. – Hu, så svart det är, sade hon efter en liten stund. Varför är det så mörkt? Här uppe lyser det ju grönt av stenen, och det gjorde det i grottan där Sötnos sten var också. Jag trodde att det alltid fanns grönt ljus i…
Bakom den tjocka ekdörren fanns en liten kammare. Engelbrekta sköt till dörren bakom sig och vände sig om. – Oj, vad mycket råttor! sade hon så fort hon snurrat runt. Hela rummet var fullt av råttor i alla former och färger. Mitt i rummet stod en stor himmelssäng med ett jättelikt råtthuvud snidat på gaveln.…
På morgonen dagen därpå vaknade Engelbrekta av att det var ett förskräckligt liv i hela slottet. Överallt hördes springande steg och genom ett öppet fönster hördes en av kockarna skrika order åt kökspersonalen: – Se till att tina upp oxen! Och fram med mer kol till grillen! Vi kan inte servera den halvrå. – Akta…
Frans var som vanligt på slottsgården. Idag övade han sig på att sjunga och öva det behövde han. Det lät rent förskräckligt illa när han tog i och sjöng för full hals. Till och med grisarna hade flytt in i svinstian. Där låg de med huvudena nerborrade i halmen för att slippa höra. – Sluta upp med det där oljudet,…
– Hej, vad bra att ni är här allesammans! Och du har redan blivit utsläppt ser jag. Så bra, sade Sixten och borstade bort några dammkorn från sin klänning. Tussimunda vred huvudet mot Sixten och spände ögonen i honom med en kraft som bara arga häxor kan. – Vadå redan kommit ut? Vad vet du om all den här soppan, min…
Tussimundas tunga stövlar ekade i Häxaborgs korridorer och trappor när de tre vännerna tog sig fram mot tronsalen. En arg och bestämd häxa tar sig fram genom världen som ett ångvält och Engelbrekta försökte härma Tussimundas sätt att gå. Hon lärde sig snart hur det skulle se ut. Hon klampade på med bestämda steg och…
Engelbrekta och Frans sprang åter ner i fängelsehålan. Det var det enda ställe de tyckte att de kunde känna sig trygga på. Fast med Tussimunda tillfångatagen och Sötnos lös i slottet var inget ställe särskilt tryggt egentligen. När de kom ner hittade de Sixten sovande i en hängmatta av spindelväv. Han hade satt fast…
– Ja, där ser du. Fusk och hittepå är hon duktig på min faster, sade Sixten som kommit fram ur sitt gömställe så fort Gunvor försvunnit ur vägen. – Hon kan inte trolla så mycket på riktigt utan bara få folk att tro på saker som inte finns. Men det kan vara ack så farligt och besvärligt det också. Engelbrekta satte sig…
Engelbrekta gick med bestämda steg, men stegen ledde inte direkt till tronsalen. Om hon skulle vara tvungen att möta Sötnos och Gunvor tänkte hon inte göra det som prinsessa utan som häxa. Alltså gick hon först upp till sitt rum. Där satte hon på sig en häxrock som mormor virkat, och på huvudet satte hon häxhatten som…
Uppe på taket hade allting gått enligt planen. Sixten for runt som en tätting och kopplade ihop de gamla rören från regnbrunnen med hängrännorna. Vattnet forsade ner i regnbrunnen och den fylldes raskt med vatten. – Jaha, då är det bara för dig att hoppa i plurret då, sade Sixten när vattenytan var någon meter under…
Det hade gått några dagar sedan Sötnos försvann och bytte plats med Katangas slottsgris. Grisen hade gjort sig hemmastadd på slottet och han tog hand om den lille griskultingen efter bästa förmåga. De bodde nu ihop med de andra grisarna i svinstian nere på borggården. Fortfarande hade ingen sett röken av mormor och…
– Men jag kan räkna mycket längre än så! Det var allt tur för dig att jag hittade hit, sade Engelbrekta stolt. Eddimundo for upp som om han hade en fjäder gömd i blöjorna. – Hurra, kom så sticker vi genast! Du anar inte hur trist det är att byta blöjor på sig själv hela tiden. – Nej du, inte så fort. Först vill jag…
Nu kunde inte Engelbrekta hålla sig längre. Hon tog tag i Eddimundos hand och drog honom mot mormors röst. En liten bit bort lättade matoset och hon kunde se mormors rygg där hon stod och skällde på mattanterna. Mormor hade en stekpanna i ena handen som hon viftade och pekade med när hon pratade. Mattanterna som stod…