Loading…
The opening lines of each chapter. Open the book to read it all.
Jag hade så jävla tråkigt, och jag var dessutom otroligt kåt. “Får försöka fixa över någon snygging som gillar att ta emot och som gillar att ge mig och min kuk underhållning”, tänkte jag, plockade fram mobilen och öppnade en av mina dejtingappar. Den här gången en som är för killar som gillar lite tuffare tag. Som…
Jag hade vaknat med… hur hade Julius kallat den? Just ja… “Jag tänker kalla din lille pojksnopp för Junior från och med nu”, hade han sagt. Så, jag hade vaknat med Junior hård och märkte att jag var kladdig på magen och insåg att jag hade svävat i en form av mellanting av sömn och vakenhet hela natten. Tankarna på vad…
Krutröken ligger fortfarande tät i övningsbyn “Bebyggelseområde Alfa”. Vi har precis kört en scenarioövning med skarp ammunition tillsammans med ett gäng från militärpolisen. Som sektionschef för insatsstyrkan, och dessutom som ledare för hela övningen, har jag legat på gränsen hela morgonen. Jag har piskat mina…
Jag står utanför porten och känner hur det värker i musklerna efter dagens övningar med mannarna, och dessutom hur min kuk börjar spänna hårt mot kukburen. Det gör ont men känns ändå skönt på något obegripligt sätt. Jag är tacksam för mörkret på gatan eftersom jag inbillar mig att varenda människa kan se att jag rör…
Så fort jag vaknar känner jag skammen skölja över mig. Först är det kukkorgen som påminner mig om hur lågt jag sjunkit, sedan tanken på att jag kröp som en jävla hund för att tillfredsställa Julius och hans begär. Jag inser att detta är första gången jag måste dölja min nakenhet för Liam. Den vanliga morgonrutinen där…
Jag minns inte när jag lämnade biografen, bara att det var innan filmen ens slutat. Jag minns bara hur förnedrad jag kände mig när jag gick ut över det popcornsbeströdda golvet, med allas blickar på mig. Jag kände mig övergiven och bortkastad av min egen pappa och ville bara gråta. “Kris på jobbet”. Igen! Det är…
Dagen börjar i en tystnad som skapar ett vakuum i lägenheten. Liam har inte sagt ett ord till mig, och vägrat svara på tilltal sedan jag kom hem igår kväll. Jag ser att något har hänt, han skriver oavbrutet på sin mobil och han ser lycklig ut. Har han träffat en tjej? Jag vet att han inte kommer svara på den frågan…
Det har gått tre veckor, och tystnaden i lägenheten är inte längre fylld av spänning, utan av en normal och synkad vardag. Det är fascinerande hur snabbt man kan vänja sig vid helt nya och främmande situationer. Jag sitter vid köksbordet med mina skolböcker och ser Markus, jag har börjat kalla honom pappa i mitt huvud…